Årstidsbunden depression heter på engelska Seasonal Affective Disorder, och förkortas därför för SAD. SAD innebär att man hamnar i depression och blir nedstämd vid årsskiftet.
Vanliga symtom som är tecken på att du är drabbad av årstidsbunden depression är extrem trötthet och ökat sug efter socker och kolhydrater.
Förutom dessa tecken så liknas SAD en vanlig depression och har även symptom som nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, minskat intresse för saker du tidigare varit intresserad av, svårigheter med att somna eller frivillig viktnedgång.
Det allra vanligaste är att människor drabbas av årstidsbunden depression på senhösten och vintern.
Forskare har ännu inte kunnat komma fram till vad som egentligen händer i kroppen när någon drabbas av årstidsbunden depression.
De har dock kommit fram till att det finns tydliga samband i växlingarna mellan ljus och mörker. SAD är allra vanligast när vi går från de ljusa tiderna på året till de mörka tiderna.
Många svenskar upplever att de bli allt tröttare under hösten och vintern. 7% av dessa får svårare symptom än bara trötthet, medan tre till fem procent får så pass starka symptom att de uppfyller de kriterier som finns för en riktig depression.
Anledningen till att vissa drabbas av årstidsbunden depression, medan andra inte har några symptom, har att göra med att ärftligheten, hur pass sårbar man är.
Livskvalitén spelar också stor roll. Om du lever under konstant stress, är risken större att du kommer att vara en av de som drabbas med de svårare symptomen.
För att förebygga SAD så mycket som möjligt är det viktigt att vara mycket i dag- och solljus, samt vara noga med att inte hoppa över de fysiska aktiviteterna.
Det behöver inte vara något komplicerat, en lunchpromenad dagligen kan vara tillräckligt för att senare undvika en mer avancerad behandling.
Genom att gå en lunchpromenad får du både den fysiska aktiviteten samtidigt som du är ute i dagsljus under den tiden korta dagen.
Ett tips för att klara den mörka perioden på året, på ett lättare sätt, är genom att planera sin framtid i förväg. Att hålla tidpunkter är även ett tips som hjälper.
Att alltid ta en promenad vid samma tidpunkt, äta frukost, lunch och middag samt lägga sig i sängs samma tid hjälper dig även att hålla din lediga tid mer strukturerad och stabil.
Det är dock viktigt att inte ha någonting planerat varje minut, varje dag. Detta kommer leda till konstant stress och du kommer att bli trött och nere, på grund av stressen.
De korta dagarna med dagsljus kommer bara att göra så dina symptom blir allt starkare.
7 tips som gör att du kan minska vinterdepressioner
1. Gå en promenad på dagen
Ett perfekt sätt att minska risken för vinterdepression är genom att gå ut på en promenad i minst 20 minuter per dag, i dagsljus. En människas energi laddas upp med hjälp av dagsljus.
När det kommer till brist av solljus, leder det till att melatonin utsöndras, som i sin tur leder till att vi blir trötta, lata och i värsta fall deprimerade.
Under vinterhalvåret så får inte kroppen i sig D-vitamin från dagsljus, men genom att få lite dagsljus så minskar kroppen på hormonet melatonin, som skapar en känsla av att det är natt och att vi bör vila.
2. Ta tillskott av D-vitamin
Forskare rekommenderar extra tillskott av D-vitamin på vintern. D-vitamin kan du få i dig antingen genom tabletter med vitaminet, eller genom att äta fet fisk regelbundet.
3. Försök ha kul ändå
Personer som känner sig nere under vinterhalvåret kan lätt bli sluta träffa sina vänner och istället sitta själv hemma. Detta leder dock till att man tappar livslusten.
För att undvika det så mycket som möjligt, så ska man försöka umgås med vänner och familj, samt vara så aktiv som möjligt och hitta på roliga saker som man tycker om att göra.
Forskare menar att när de frågar sina patienter när de hittade på någonting roligt senaste, så är det många som inte kan komma på när det var.
Detta innebär självklart till att man hamnar ännu djupare i depressionen, istället för att försöka ta sig ur den.
4. Sov inte för mycket
Det är viktigt att försöka sova överdrivet mycket på vintern. Många tror att ju mer man sover, desto piggare blir man, vilket är fel.
Istället bör man passa på att vara ute under dagen för att få så mycket solljus som möjligt. Detta för att hjälpa kroppen att förstå att det är dag.
5. Större risk om du är en nattmänniska
Morgonmänniskor vaknar tidigt, är väldigt aktiva på morgonen, för att sedan trappa ner det under dagens gång för att till slut, lägga sig väldigt tidigt.
Nattmänniskorna gör däremot tvärtom. De går upp sent, äter sent, tränar sent, är väldigt aktiva under kvällen och natten.
Forskare menar att alla kroppar har olika dygnsrytmer och att vi måste anpassa oss till det. Om du är en nattmänniska så löper du större risk för att bli deprimerad på vintern.
Därför bör du tänka igenom din dag och hur samt vad du bör göra för att undvika det.
6. Prova ljusterapi
Med hjälp av ljusterapi kan man lindra vinterdepressionen en viss del.
När personer kommer till ljusterapi får de en vit mysig rock som de ska ha på sig, och sedan ska de sitta i två timmar på en skön stol och göra vissa övningar som är avkopplande.
Alla väggar och saker i rummet är vita. Rummet har också många lampor som är lika solljus. Ljuset som vanliga glödlampor ger är inte tillräckligt starkt, därför är det viktigt att ljuset har rätt styrka.
Denna behandling pågår oftast i två veckor.
7. Res till solen
För att få mer dagsljus under vinterhalvåret är det perfekt att åka till ett land där solen skiner under en längre period på dagen.
Forskare menar att människor bör jobba när de mår bra, och ta semester när de mår dåligt. Då är ett tips att åka till Sydafrika eller något land som har mer solljus, för att få en förändring i vardagen, lite värme samt koppla av.
Oavsett när du känner dig nere i livet, och oavsett anledning så behöver du mat, sömn och rutiner för att må så bra som möjligt och för att undvika att hamna i depression.
Om det börjar bli för jobbigt och du börjar få starkare symptom är det viktigt att du vågar prata med någon och ta hjälp.
Ibland räcker det att prata med någon närstående, medan man ibland måste prata med någon som kan ge dig professionell hjälp, inom vården.
Om du inte vet vem du ska kontakta, kan du alltid börja med att söka stöd via chatten eller en telefonjour.
Där jobbar personer som kan hjälpa dig, prata om just din situation från olika synvinklar samt ge dig råd om vart och vem du kan vända dig till för att komma vidare.
Var inte rädd för att söka om hjälp, och tro inte att du är ensam om att må dåligt. Landets chatt och telefonjourer har fullt med jobb varje dag. Tro inte att dina problem är små och skäms inte över att söka hjälp.
Dessa professionella människor gör sitt jobb och hjälper dig, antingen via telefon eller genom att hänvisa till någon i just din stad som kan ge dig hjälp på plats.
Nedan följer en lista med olika chatt och telefonjourer som du kan vända dig till, när som helst på dygnet. Hos vissa av dem kan du även vara anonym om du inte känner dig trygg med att berätta vem du är.
På deras hemsidor hittar du även information om deras öppettider.
Anhöriglinjen
Här kan du vända dig om du är anhörig eller närstående till någon som mår dåligt.
Telefon: 0200-23 95 00 eller epost som finns på www.anhorigariksforbund.se
BRIS för barn
BRIS står för barnens rätt i samhället och ger stöd till barn som far illa. Du kan vara anonym och det är gratis att ringa för ungdomar upp till 18 år.
Telefon: 116 111
Chatten finns på www.bris.se
BRIS för vuxna
BRIS erbjuder även stöd för vuxna. Om du är orolig för något barn i din närhet kan du kontakta bris på deras vuxentelefon.
Telefon: 0771-50 50 50
Brottsofferjouren
Hit kan du vända dig om du blivit utsatt för ett brott, är anhörig till någon som blivit utsatt eller om du är ett vittne. På www.brottsofferjouren.se hittar du vart dem befinner sig i just din stad.
Telefon: 0200-21 20 19
Hjälplinjen
De erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd till människor i kris. Både du och den du pratar med är anonym. De som svarar i telefon har alla professionell utbildning.
Telefon: 0771-22 00 66
Jourhavande kompis
Detta är en chattjour. Hit kan barn och ungdomar upp till 25 år chatta om vad som helst som de mår dåligt av. Här är du också anonym.
Chatten hittar du på: www.jourhavandekompis.se