2024, det har varit ett nöje.
Det har varit en lång resa av upp- och nedgångar – kanske fler nedgångar, men det var menat att det skulle vara så. Jag förstår. Jag var tvungen att lära mig allt du ville få mig att förstå.
Vi, det här året och jag, var tvungna att avsluta det hela på ett storslaget sätt. Jag skulle inte ha lärt mig något annars.
Jag behövde förlora så mycket för att kunna uppskatta det som väntar. Jag behövde falla till botten för att lära mig resa mig upp igen – starkare, smartare, bättre.
Du lät mig begå misstag efter misstag för att du ville lära mig en läxa. Du ville se till så att jag aldrig gör samma sak igen. Nu när ditt och mitt kapitel närmar sig slutet så är jag inte längre arg.
Jag var det till en början. Jag kunde inte acceptera allt dåligt som hände mig. Jag kunde inte ta det ena efter det andra.
Jag förstod inte hur allt hände mig på en och samma gång, som en kedjereaktion utan ett slut. Nu inser jag att allt det skedde av en anledning.
Alla misstag jag begick städade undan på vägen mot en lyckligare framtid. Jag kunde bara inte se det då. Men nu vet jag.
Jag var så rädd för avslut. Jag fruktade att ta farväl. Det innebar att någonting hade nått sitt slut, och slut betyder sorg.
Det betyder ensamhet. Men vad jag inte förstod var att med varje slut börjar något nytt.
Avslut behöver inte vara smärtsamma. Avslut betyder att någonting annorlunda kommer att ske.
Någonting annorlunda betyder en förändring, och förändringar är bra för att efter varje avslutat kapitel väntar ett nytt.
Och det är upp till mig att bestämma huruvida det kapitlet ska bli värre eller bättre än det föregående. Det är upp till alla oss. Vi skapar våra egna öden.
2024, du lärde mig att tro på mig själv när jag var som mest osäker. Du lärde mig att resa mig upp och slåss när jag egentligen bara ville krypa ned i sängen och aldrig gå upp.
Du fick mig att lyssna på den lilla rösten som kom inifrån som fortsatte säga: ”Försök, var bättre, var starkare, försök hårdare!”.
Du utmanade mig och tvingade mig att nå mina gränser för att få mig att förstå vad jag faktiskt är kapabel till.
Du drog mig ut ur min komfortzon och fick mig att konfrontera mina rädslor istället för att fly. Tack för det.
Under detta år har jag lärt mig vad det innebär att vara modig och utnyttja alla möjligheter man ges.
Jag behövde bara greppa tag i varje ögonblick jag trodde skulle leda mig mot en förändring. En förändring till det bättre.
Jag har lärt mig att man inte kan fastna i det förflutna. Man måste se framåt och ta vara på varje ögonblick, för det kommer aldrig mer komma tillbaka.
Det är bättre att ta vara på det än att gå miste om något och sedan ångra sig för resten av sitt liv.
2024, du har lärt mig att leva i nuet, släppa tag om det förflutna och se blicka mot framtiden.
Du har lärt mig att varje misstag har skett av en anledning. Varje felsteg har givit mig något nytt. Jag kunde bara inte se det då.
2024, de misstag jag begick förde mig till min brytpunkt, men den styrkan jag fick gjorde att jag klarade mig igenom allt.
Kära 2024, du har överraskat mig på sätt jag aldrig hade förväntat mig.
Du har slängt in mig i en hemsk storm med vindar som kastat mig fram och tillbaka. Du har satt mig på en emotionell berg- och dalbana.
Men kära 2024, du har även givit mig hopp, optimism, och tron på att jag kan överleva all otur jag ställs emot. Du ser, här står jag, i slutet av ett år i väntan på att påbörja ett nytt kapitel.
Under all turbulens och alla miljontals saker som skedde så lät du mig aldrig falla helt. Du valde att visa mig att det alltid finns en väg ut, att det alltid finns en lösning.
Du gav mig styrkan jag inte visste att jag hade. Du lärde mig sådant jag aldrig kommer glömma.
2024, jag är ledsen över att du nått ditt slut för att det innebär att jag måste lämna det som varit i det förflutna.
Men 2024, jag är glad för att du äntligen är över för att det innebär att jag får göra allt på nytt. Jag får en ny start.
Jag kan göra som mitt hjärta önskar. Jag kan följa mina drömmar. Jag kan släppa taget om sådant jag inte vill minnas.
2024, tack för alla misstag jag begått. Tack för att du har hjälpt mig att bli en annan person än den jag var för ett år sedan.