Barn är födda in i denna värld med ett inre behov av att bli älskade, få tillgivenhet och trygghet från deras vårdgivare.
När de får dessa saker så är resultatet ett säkert band mellan barnet och vårdgivaren. Men när dessa grundläggande faktorer saknas så kan det resultera i trauma för barnet som börjar redan i tidig ålder.
Med ambivalent anknytning kan barnet få kärlek, tillgivenhet och trygghet men inte på ett sätt som utvecklar hälsosamma relationer och anknytningar.
Men hur kan sättet som du behandlades på som barn påverka dig nu när du är vuxen? Varför är detta viktigt egentligen?
För att besvara dessa frågor måste vi först ta en närmare titt på den ambivalenta anknytningen och vad den är.
Vad är ambivalent anknytning?
När ett barn får kärlek och tillgivenhet sporadiskt kan det resultera i seriösa och långvariga problem för barnet.
När föräldern är inkonsekvent i sitt beteende och attityd gentemot ett barn så kan barnet inte förstå varför kärleken och tillgivenheten tas bort eller släpps ut slumpmässigt.
Denna oförutsägbarhet skapar rädsla och förvirring inom dem eftersom de inte vet när de kommer att få kärlek igen och när de får försummelse.
De känner sig inte säkra. När de växer upp så fortsätter denna rädsla att krypa fram och tron på kärlek och tillgivenhet försvinner, sporadiska känslor fortsätter fram till vuxen ålder.
Barnet tror att bara för att de älskades en dag betyder det inte att de fortfarande kommer att bli älskade nästa, som ett resultat av det så utvecklar de en rädsla för att de som älskar de kommer också att lämna dem.
De önskar att älska, sträva efter tillgivenhet och längtar efter uppmärksamhet, men de är livrädda för att de sakerna inte kommer att vara där längre.
De känner sig osäkra i sina relationer, både romantiska och sociala, eftersom de inte vet om deras partner eller vän kommer att fortsätta vilja ha dem om en vecka, en månad eller ett år.
Denna osäkerhet leder till att de letar efter problem även om det inte finns några, och ju mer tiden går resulterar det i en internalisering av problemet.
Ett barn i denna typ av familjedynamik kommer tro att det är de som är problemet. Eftersom de inte kan förstå specifika situationella skäl för förändringar i känslor, börjar de tro att det måste vara deras fel.
Att deras beteende, personlighet eller utseende är orsaken till föräldrarnas inkonsekventa kärlek.
De börjar känna och bli övertygade om att de inte är tillräckligt bra för att få den kärlek och uppmärksamhet de vill ha eller att de inte kommunicerar sina behov tillräckligt bra.
Som ett resultat av detta tenderar de att ha svårt att navigera i många saker i deras relation med andra, saker som andra människor inte ens tänker på två gånger om.
Olika anknytningar
Det blir allt tydligare hur viktigt de tidiga, formande åren är för ett barn. Att uppfostra ett barn går utöver att köpa mat och vara där som skydd.
De sätt på vilka föräldrar ger kärlek ger också upphov till värderingar och disciplin påverkar i hög grad vilken typ av vuxna dessa barn kommer att bli och vilken typ av relationer de kommer att bilda.
Enligt studier så finns det fyra olika anknytningar som diskuteras nedan:
1. Säker anknytning:
Cirka 60% av befolkningen faller inom denna typ av anknytning. De tenderar att ha en säker barndom där de kunde på lita på sina föräldrar och hade mod och förtroende att våga sig ut på egen hand.
När de växer upp tenderar de att känna sig trygga i sina relation men bra anslutning med deras partners, säkra i deras kärlek och stöd. De känner sig fortfarande fria och oberoende.
2. Ambivalent anknytning
Detta händer med barn som får kärlek och tillgivenhet på ett inkonsekvent sätt. De kan aldrig lita på om deras föräldrar kommer att vara tillgängliga för dem eller inte.
Detta leder till känslor av ilska hos vissa människor och passiv acceptans för andra och det resulterar i ett barn som är fyllt med osäkerhet och som ständigt letar efter något att fylla det tomrummet med.
De tenderar att behöva sina partners för att rädda dem eller så behöver de sina partners för att få dem att känna sig kompletta.
Tror att de ständigt letar efter säkerhet och stabilitet ger deras beteende motsatt effekt.
För att se till att deras partner alltid är i närheten kan de bli för klängiga och alltför beroende vilket i sin tur kan komma att driva deras partner iväg.
3. Avvisande och undvikande anknytning
Människor som faller inom denna kategori distanserar sig medvetet från sina partners emotionellt. De föredrar att vara isolerade och inte lita på någon.
De är mycket oberoende och avvisar tanken av att vara i behov av någon. De väljer att förbli fristående och utan känslor.
4. Rädsla och undvikande anknytning
Människor i denna kategori lever i princip hela deras liv i limbo. De är rädda för att komma för nära någon och de är också rädda för att bli för avlägsna och att vara ensamma.
Detta leder till ett oförutsägbart känslomässigt tillstånd och deras relationer tenderar att vara alltför dramatiska med många upp- och nedgångar.
Oro från barn av ambivalent anknytning
Dessa barn känner sig extremt känslomässiga. De har svårt att vara ensamma och kämpar med rädslan för att bli övergivna.
De tenderar att vara mycket klängiga när de är i relationer till den graden att deras partner kan komma att ha problem me det.
De är till och med osäkra i sina vänskaper. De vill ha intima relationer och längtar efter ökad intimitet hela tiden, emellertid kan de kämpa för att bilda dessa typer av relationer som ett resultat av deras osäkerhet.
De är mycket bekymrade över att bli avvisade av andra och söker stöd ibland när de känner sig stressade.
I deras ögon är personlig prestation och framgång inte lika viktig eller betydelsefull som att hitta och upprätthålla nära relationer med andra.
Dessa individer söker ständig kärlek och tillgivenhet men kräver också bevis på dessa känslor.
De har svårt att lita på andra och de kan till och med sätta deras relationer i fara på grund av deras beteende och försök att få sin partner att bevisa sina känslor.
De kan bli alltför besatta av förhållandet vilket resulterar i självsabotage över tiden. Deras relationer tenderar att gå sönder som en följd av deras klängande och deras överfixering av alla aspekter av det.
När det händer så tjänar det bara till att bekräfta att i deras tankar så hade de rätt att vara tveksamma hela tiden.
Att gå vidare
Om du är uppvuxen i ett hushåll där ambivalent anknytning spadas så är det helt möjligt att du har gått igenom livet och hållit fast vid osäkerhet och kämpat för att få ovillkorlig kärlek och acceptans från de omkring dig, oavsett om det är i dina vänskaper, dina relationer eller och till och med på din arbetsplats.
Betyder det att du är dömd att misslyckas resten av livet? Inte alls! Tvärtom, ett stort första steg mot läkning från någonting är att förstå att det finns något att läka.
Genom att läsa den här artikeln eller försöka förstå dina egna handlingar så har du faktiskt tagit det första kritiska steget.
En annan viktig sak att komma ihåg är att du inte är den som förste som går igenom detta och det är mycket möjligt att gå vidare från vad som hände i din barndom och lyckas utveckla hälsosammare vanor.
Detta är helt kritiskt om du vill lyckas hitta framgång i dina vänskaps- och intima relationer.
Om du inte lider av några ytterliga psykiska problem, till exempel depression eller ångest, är det bästa sättet att ta hand om och ändra på dina barndomsproblem genom terapi.
Att hitta någon du kan prata med om vad du går igenom och vad du har upplevt är oerhört viktigt för din mentala hälsa.
Människor som har haft svår eller ovanlig barndom växer upp i behov av intimitet, förtroende, stöd och kärlek.
Det kan vara svårt för dem att få dessa saker, speciellt när de har svårt att tro att de faktiskt förtjänar det eller förtjänar att känna sig trygga.
Det är inte alls ovanligt att dessa individer saboterar sina relationer. Om detta låter som dig och du är trött på att leva livet på detta sätt och är redo för en förändring, gör det idag.
