Härskarteknik innebär olika sociala manipulationer varmed en grupp eller en person förstärker sin position i en hierarki genom att på olika sätt underminera andra grupper eller enskilda individer. – wikipedia
Härskartekniker används av en människor som känner sig överlägsna för att få andra att känna sig underlägsna, t.ex vuxna mot barn, äldre mot unga, män mot kvinnor, chefer mot underordnad.
Härskarteknik är ett beteende och ett begrepp som myntats av Berit Ås (norsk politiker och tidigare socialpedagog) som beskriver ett beteende av förtryck mellan män och kvinnor.
Härskartekniker är metoder som behåller eller skaffar en negativ makt över andra människor eller ett sätt att hävda sig själv genom att förtrycka andra.
De fem härskarteknikerna: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbel bestraffning och påförande av skuld och skam.
Osynliggörande
Härskartekniken går ut på att förmedla att du inte finns – att det du gör och säger inte är viktigt eller värdefullt. Detta medför att du känner dig utestängd, bortglömd eller överkörd. Tekniken kan visas på olika sätt och kan ske direkt med ord men även genom kroppsspråk och gester.
Det kan innebära att någon inte presentera dig vid namn eller ens nämner ditt namn, men också att tala om ditt arbete och insatser på ett förminskande sätt.
Det kan handla om att någon förstör ditt föredrag genom att skapa störande ljud såsom att skrapa med stolen, bläddra i papper, hosta och harkla sig.
Men det kan också handla om brist på gester och respons, t. ex att inte ställa frågor som visar att man är intresserad av det du pratar om eller att byta samtalsämne utan att kommentera det du precis sagt.
Hantering: Tag plats
Det kan vara bra att vara försiktig och inte gå till direkt anfall och anklaga motparten. Det kanske mest viktiga att tänka på i en sådan situation är att inte visa sin ilska eller frustration utan att med upphöjt lugn och självsäkerhet hävda sin rätt att bli hörd eller sedd.
Vad man bör göra är att agera direkt och inte vänta. Visa eller markera att beteendet inte är acceptabelt.
Handlar det om en diskussion där man själv pratar medan de andra inte lyssnar, ska man avbryta direkt när man märker att man inte har uppmärksamheten. Handlar det om någon annan som blivit ignorerad eller avbruten, plocka upp deras tråd igen.
Tag plats på ett naturligt sätt. Kräv respekt! Många gånger kan man helt enkelt uppmärksamma personen/erna på det otrevliga beteendet genom säga rakt ut att ”Det där var inte sjyst”, eller ”Hörde jag rätt?
Sade du verkligen …”, ”Menar du verkligen att…?”. Responsen bör dock vara formulerad som en fråga snarare än en anklagelse.
En annan strategi är att använda sig av humor mot personen som använder härskartekniken, t ex ”Oj, nu glömde du visst att presentera mig vid namn, men sånt kan hända även den bäste.”
FÖRLÖJLIGANDE
Den här härskartekniken går ut på man får personen att känna sig dum, förminskad och bortgjord vilket gör att man kan skratta åt dem. Det här beteende gör att du känner dig utestängd, bortglömd och överkörd.
Förlöjligandet av kvinnor och de traditionellt kvinnliga rollerna och egenskaperna är vanliga i dagens samhälle, så vanliga att det även finns i språket.
Kvinnor ”pladdrar”, ”skvallrar” kallas för kärring, hora, fjolliga flickor, hysteriska fruntimmer, slinka, slampa osv. I roliga historier återspeglas förlöjligandet genom att hänvisa kvinnor till höns (panelhönor!), skator, kossor, suggor osv.
De förlöjligande benämningen för kvinnor är långt fler än motsvarande beskrivning för män.
Någon kan lägga huvudet på sned och göra smackande läten när man tar upp någonting man är arg över.
Tyvärr har också kvinnor själva en tendens att förminska och förlöjliga sig själva t ex genom att säga: ”Så dum jag var! Hur kunde jag bete mig så korkat?”
Besläktat med förlöjligandet är infantiliseringen. Den innebär att man tilltalas som och förväntas vara ett barn, bekvämt nog för den andre, som alltså uppträder som vuxen eller förälder och vet bäst.
Får man en klapp på axeln eller tilltalas ”Lilla gumman” eller “Lilla vän, så där kan du väl ändå inte göra? Hur ska du klara det?” så är man infantiliserad.
Det som är väldigt riskabelt här är, att man till en början får en känsla av mysighet, att den andre bryr sig om en på ett speciellt sätt. I själva verket har man blivit effektivt stoppad, sänkt och förminskad.
Hantering: Ifrågasätt
Lek inte med. Håll huvudet kallt och bete dig som om du vore stor och stark och en som tar plats. Fastna inte i känslan av förnedring och skam som motparten försöker sänka dig till.
– Argumentera utifrån hela din kompetens, gå inte in i fällan av förminskning (infantilisering). Bred ut dig! Låt inte skämtet gå obemärkt förbi. Bromsa upp samtalet och kräv att förlöjligandet uppmärksammas.
– Skratta inte åt taskiga skämt som förlöjligar tjejer och kvinnor. Säg gärna: “Det där låter som en klassisk härskarteknik, jag trodde det hade blivit omodernt”
– Håll dig kall och logisk och gör klart att du inte accepterar den här behandlingen. Skratta aldrig med! Några fraser som kan ifrågasätta den andres beteende och som gör dig själv synlig är: – Vad menar du med det? Jag vill att du förklarar närmare och preciserar vad det är du menar.
– Upprepa gärna det motparten sagt ord för ord och be om närmare förklaringar. – Vänta nu, vad var det du sa? – Förstår jag dig rätt? – Vad jag hör dig säga är…., menar du verkligen det? Förklara vad du menar!
UNDANHÅLLANDE AV INFORMATION
Att ha information och hålla den inne innebär makt och kan i sin tur leda till att en person eller en grupp inte får reda på någonting som är viktigt för dem och alla andra vet om.
- Att inte få tillgång till nyheter, möteshandlingar, protokoll, utskick eller inbjudningar som är viktiga för dem kan leda till att det till exempel blir för sent att agera eller att man agerar på fel sätt. Ett exempel; på fotbollsmatchen efter jobbet kan det vara mycket som “görs upp” grabbarna emellan. Det som sedan sker på ett senare möte – när kvinnorna är närvarande – är att ärendet snabbt klubbas igenom.
Hantering: Kräv korten på bordet
Det går att känna igen ”undanhållande av information” och kräva korten på bordet.
– Ifrågasätt att eventuella beslut (där din medverkan krävs) tagits över ditt huvud.
– Pratar ”alla andra” om något som om det vore självklart? Påpeka att du inte har fått all information.
– Om du ett flertal gånger blir utsatt för ”undanhållande av information”, påpeka detta för den som bär huvudansvaret (t.ex. en chef), att det finns ett problem i gruppen som gör att du inte får den information du har rätt till. Inga beslut kan fattas i en arbetsgrupp där någon eller några inte är närvarande eller inte delgetts fullgod informationen som behövs.
– Som medarbetare kan man kräva korten på bordet och påminna de andra i gruppen om att t.ex. ”vi är fyra i gruppen som ska diskutera och fatta beslut och jag är en av dem”.
– Det går också att också att använda sig av deras beteende ”Vad bra att ni har diskuterat detta! Nu får ni berätta för mig också, så att vi kan komma till ett beslut”. Kortfattat: – Du är inte dum , någon gör dig dum genom att undanhålla information.
– Kräv att viktiga frågor skjuts upp, om mer tid behövs för inläsning. – Ha som krav att bli grundligt informerad när beslut ska fattas. – Använd det egna nätverket för att skaffa information. Utgångspunkten bör dock alltid vara, om du inte är helt övertygad om motsatsen, att undanhållande av information är ett resultat av, – Dålig informationsstruktur – Att en person är omedveten om sitt handlande och vad det får för konsekvenser.
– Informera den som är ny eller den som har svårt för att komma in i gänget om allt nytt du får reda på. Vägra medverka i spelet.
Dubbel bestraffning
Hur du än gör så blir det ändå fel. Dubbel bestraffning är en härskarteknik som skapar en upplevelse av att vad du än gör så gör du fel.
– Är du noggrann får du höra att du är petig, är du bestämd kallas du bitchig och är du en god lyssnare avfärdas du som svag.
– Fokuserar du på jobbet beskylls du kanske för att missunna barnen eller partnern och är det tvärtom, de kanske säger att du saknar ambitioner. Dessutom blir partnern, barnen eller chefen besviken och arg när du inte hinner med eller prioriterar annat.
Hantering: Bryt mönstret
Genom att fundera över och förstå sig själv och sina egna prioriteringar kan man lättare bemöta en dubbel bestraffning. Det viktigaste är nämligen att bryta mönstret av negativt bemötande med
– kräva svar på hur fast t ex en deadline är och vad som händer om den bryts
berätta vad man prioriterar för tillfället; diskutera konsekvenserna av det och om det är okej för chefen/familjen/vännen.
– Valet är sedan upp till dig; att du själv bestämmer vad som är viktigast, När man utsätts för känslan av att vad jag än gör gör jag fel kan tänka följande ”Jag vet varför jag gör det jag gör, jag vet vad som är viktigt för mig i livet”. Till personen kan man t ex säga:
- ”Det var tråkigt att du känner så, men jag prioriterar min hälsa/min familj/mig själv/mitt arbete nu och jag hoppas och tror att jag kan vara en del av den här situationen/relationen/organisationen ändå.
PÅFÖRANDE AV SKULD OCH SKAM
Den femte härskartekniken innebär att någon annan får dig att känna skam och skuld för en handling, en egenskap, en händelse eller en situation, trots att det inte är du som är orsaken.
Att påföra någon skuld och skam kan dock beskrivas som ett resultatet av att ha blivit utsatt för de föregående fyra härskarteknikerna:
– Den som inte får information utan blir osynliggjord, förlöjligad och dubbelbestraffad kan till slut inte annat än att internalisera detta budskap och känna skuld och skam: ”Jag är misslyckad, allt är mitt fel.”
– Finns i många vardagliga situationer, det kan röra sig om kvinnor som har dåligt samvete för att de inte hinner med sina uppgifter, istället för att kritiskt granska sin arbetssituation, eller om föräldrar som tar på sig skulden för allt som berör deras barn.
– I mer extrema fall kan hela samhället påföra en kvinna ”skuld” t.ex. för att hon blivit våldtagen eller misshandlad med att hänvisa till att offret bar ”fel” klädsel eller fanns på ”fel” plats.
Gemensamt för alla fall av denna härskarteknik är dock att skammen och skulden påförs utifrån, men upplevs inifrån, vilket gör den särskilt svår att identifiera som härskarteknik.
Hantering: Intellektualisera
– Ett viktigt första steg är att själv bli medveten om att dina skuld- och skamkänslor har getts dig av någon annan. Att sätta ord på dina känslor är redan det en hjälp.
– Försök i möjligaste mån överblicka de situationer där du kände skuld och skam senast: Hur såg situationen ut? Varför kände du skuld? Övergå sedan till omgivningen: Hur tror du att situationen upplevdes av alla andra?
Var det en situation som kunde uppfattas som ångestladdad eller problematisk för andra än dig, och kan det vara så att någon – medvetet eller omedvetet – försöker ”vältra över” denna ångest på dig?
Då vi alla är beroende av gruppgemenskap, kan det vara viktigt för samtliga att ”rädda” såväl situationer som relationer, även om det sker på bekostnad av dig själv?
– Ett tredje steg är att titta ännu längre tillbaka, att se en specifik situation mot bakgrund av tidigare traditioner och normer och på så sätt kan man se mönster i både sina egnas och andras beteenden, som kan ge en inblick i hur vi alla lär oss både att påföra och att ta på oss skam och skuld.