Borderline personlighetssyndrom, även kallat emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, innebär att du hanterar starka känslor, på ett sätt som kan bli skadligt för dig själv.
Det finns mycket du själv kan göra för att må bättre, men det finns också behandlingar som kan hjälpa dig med din EIPS.
Anledningen till att det finns flera benämningar av detta personlighetssyndrom, är för att vården använder sig av olika diagnosmanualer.
I denna text kommer vi att använda oss av borderline personlighetssyndrom.
Symptom
Den som lider av borderline personlighetssyndrom har ofta starka känslor som snabbt ändras. Dessa personer försöker ofta hantera sina starka känslor genom ett beteende som blir destruktivt för dem själva.
Därför är det också vanligt att de har svårigheter i nära relationer.
Att få diagnosen borderline personlighetssyndrom, betyder inte att den diagnosen alltid kommer att finnas kvar.
Många personer lär sig att hantera sina känslor och relationer med tiden, och därför kan de leva ett bra liv senare.
För att kunna få den diagnosen, så måste minst hälften av nedanstående symptom stämma in på den personen:
– Personen har en stark rädsla för att bli övergiven
– Personen har förvirrande tankar och känslor inför sig själv. Han/hon upplever ofta att sin självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om den personen.
– Personen upplever ofta en inre tomhet
– Personen har starka känslor som snabbt ändras, till exempel, från intensiv beundran till extrem nedvärdering.
– Personen kan känna stark ilska som dennes omgivning uppfattar som riktigt överdriven i förhållande till orsaken.
– Personen kan ibland bli väldigt misstänksam och uppleva det som sker vara overkligt.
– Personen är impulsiv och kan utveckla ett beroende av något slag.
– Personen skär sig eller skadar sig själv på något sätt. De kan även ha återkommande tankar på att ta sitt eget liv.
Vilka symptom som uppkommer och hur mycket de påverkar personens liv, beror på hur man är som person.
Vart kan man söka vård och när bör man göra det?
Om du tror att du har diagnosen borderline personlighetssyndrom och du har svårt att hantera din vardag på grund av det, så bör du kontakta din vårdcentral.
Där kommer du antingen att få behandling, eller så kommer de att vägleda dig vidare för att du ska få hjälp.
Om det är så pass bråttom med att få hjälp, att du inte kan vänta på att få en tid av vårdcentralen, bör du genast kontakta en psykiatrisk akutmottagning, eller ringa 112.
Hit bör du även ringa om du är närstående till en person som du tror har planer på att skada sig själv eller ta sitt eget liv.
Vad beror borderline personlighetssyndrom på?
Orsakerna till denna diagnos kan vara flera och de varierar från person till person. Allra oftast beror det på gener och egenskaper som man föds med.
Det kan även ha att göra med hur personen haft det under sin uppväxt samt senare i livet.
För vissa personer kan det handla om deras bakgrund av svåra upplevelser, trauman eller eventuella övergrepp tidigare i livet, medan det för andra är oklart hur uppväxten kan ha påverkat det.
Det är vanligt att ha symptom av borderline personlighetsstörning när man befinner sig i puberteten då man fortfarande är osäker på sin identitet.
Om detta är fallet, så går det oftast över av sig självt, ju mer man växer som person. Många lär sig också att hantera sina känslor på annat sätt, som inte är destruktivt för en själv.
Utredning och undersökning
När man söker vård för borderline personlighetsstörning, får man oftast träffa en läkare och en psykolog, ibland kan dock även andra personer som arbetar inom vården vara med.
Hur utredningen går till kan se olika ut på olika mottagningar.
Om du är orolig kan du be behandlaren som du träffar att förklara för dig hur det ser ut på just din mottagning, så att du vet vad som väntar dig.
För att du ska kunna få diagnosen borderline personlighetsstörning, måste du och din behandlare ha ett samtal som kallas för en strukturerad intervju.
Detta innebär att behandlaren stället frågor till dig utifrån en mall. Ibland får du även fylla i ett formulär, där svarsalternativen redan finns.
Personer som mår riktigt dåligt, kan få vänta ett tag med att bli intervjuad, tills de mår lite bättre. Detta är för att behandlaren ska kunna göra rätt bedömning.
Om du själv har svårt med att beskriva dina symptom, får du ha en närstående med dig, som kan hjälpa dig.
Behandlaren tolkar dina svar på frågorna, och använder sedan det resultatet för att ställa antingen diagnosen borderline personlighetsstörning, eller någon annan diagnos.
Du ska veta att det är väldigt vanligt att människor har andra diagnoser, utöver borderline personlighetsstörning.
Symptom på borderline personlighetsstörning är väldigt vanliga och liknad besvär som finns i samband med andra diagnoser också.
Därför behöver din behandlare undersöka om du har någon annan diagnos än borderline personlighetsstörning, eller om du har den diagnosen tillsammans med andra diagnoser.
Exempel på diagnoser som kan påminna om symptom av borderline personlighetsstörning är bland annat dessa:
– Adhd
– Autismspektrum
– Bipolär sjukdom
– Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
– Depression
– Ätstörningar
Personer har olika upplevelser av att få en diagnos.
En del personer kan känna lättnad över att äntligen ha fått en diagnos, och veta att de inte är ensamma om det, medan andra kan få panik och inte ha svårt med att acceptera det.
När dessa personer får veta vilka behandlingar som kan hjälpa dem, ger det dem oftast lite hopp om att de ska kunna må bättre.
Behandling
Behandlingar som man får, om man får diagnosen borderline personlighetsstörning, kan variera, beroende på vart vården söks.
Det allra vanligaste är att behandlingen består av någon form av psykologisk behandling, och ibland även läkemedel.
För många med borderline personlighetsstörning och ännu en diagnos (av de ovan nämnda), är det till stor hjälp att få behandling för en av svårigheterna i taget.
Ibland kan personen även få en remiss till en speciellt anpassad psykoterapi. Där arbetas det med många svårigheter samtidigt.
Vad kan man göra själv?
Personer med denna diagnos kan behöva lära sig att hantera sina känslor på ett sätt som de själva mår bra av. Till en början kan man försöka acceptera känsligheten som en del av sig själv.
Du kan försöka tänka att din känslighet kan vara ett problem, men det kan också vara en tillgång om du kan lära dig att leva med den.
Nedan följer exempel på saker du själv kan göra för att må bättre:
1. Fasta rutiner och fysisk aktivitet
De flesta personer mår bra av att ha ett regelbundet liv och fasta rutiner. Detta är ännu viktigare för personer som har problem med sin känslighet.
Det är noga att dessa personer är noga med sina matvanor och att de sover tillräckligt med många timmar.
Känsligheten kan öka om personen är hungrig, trött, törstig, vilket kan göra det svårare för dem att stå emot impulser som kan skada dig eller någon annan.
Att röra på sig är effektivt för att minska ångest och nedstämdhet. Glöm inte att träningen är till för att din kropp ska kunna fungera bra, inte för att du ska se ut på ett visst sätt.
2. Undvik alkohol, droger och lugnande läkemedel
Det är jätteviktigt att avstå från alkohol och andra droger. Även om en lättnad uppstår just i den stunden, blir det allt svårare att hantera obehagliga känslor i längden.
Dessa personer bör också undvika lugnande och smärtstillande läkemedel, eftersom dessa kan vara beroendeframkallande.
3. Öva i en trygg miljö
Du kan behöva öva på att hitta ett sätt att vara på, när du är stressad och har starka känslor i stunden. Ibland kan man behöva öva på att ta en paus i vissa situationer.
Det kan vara bra om du får tid till att lugna ner dig och tänka efter, innan du agerar impulsivt.
För att kunna öva på dessa saker, bör du välja människor som du mår bra av att ha i din omgivning och som accepterar dig, precis som du är.
Detta bör också vara personer som möter dig med respekt och omtanke. Miljöer som bör undvikas är där alkohol och droger är viktigt i umgänget.
4.Var tydlig med vad du känner
Du kan träna upp att vara så tydlig så möjligt med det du känner och tänker i nära relationer. Det kommer att göra det lättare för personer i din omgivning att förstå dig.
I konflikter måste du försöka att lyssna på den andra personer och hur denne uppfattar situationer ur ett annat perspektiv, trots att du inte håller med.
Tänk dig att det som någon annan person känner, är lika verkligt som det du själv känner.
Att kunna förstå att olika personer har olika upplevelser kallas för mentalisering. Detta går att träna upp.
Det allra svåraste brukar vara att på ett tydligt och snällt sätt, våga stå upp för vad du känner, trots att du ser att andra människor känner annorlunda.
5. Medveten närvaro kan hjälpa
Många kan få hjälp utav mindfullness, detta är en typ av meditation eller träning i medveten närvaro.
Även avslappningsövningar kan hjälpa.
Detta är exempel på metoder som kan hjälpa dig själv att bli medveten om dina egna tankar och känslor, vilket i sin tur kan göra det lättare för dig att hantera svåra känslor i stunden.
6. Kreativitet kan ge kraft
Känslighet och kreativ förmåga kan ofta höra ihop med varandra. Att skapa, genom att till exempel rita, måla, skriva eller lyssna kan vara ett bra sätt att hantera svåra känslor.
Att skapa något kan ge dig den kraft som du behöver i svåra situationer då dina relationer är för påfrestande för dig. Ibland kan även en terapeuts stöd vara nödvändig.
7. Prata med andra
Det finns föreningar som erbjuder hjälp, genom att du får prata med andra människor som har liknande erfarenheter, men som börjat må bättre. Exempel på föreningar du kan ta kontakt med är:
– SHEDO
– Tilia
– Mind
– Frisk och Fri
Det finns även andra föreningar på nätet som du kan ta kontakt med och samtidigt vara anonym.
Att lära sig att sätta ord på sina känslor kan hjälpa dig att förstå dig själv och se situationer ur andra perspektiv.
