Olycklig kärlek. Själva begreppet verkar lika ineffektivt som själva kärleken, även om de flesta av oss förstår exakt hur olycklig kärlek känns.
Relationer kommer antingen att bli en läxa eller en välsignelse, ibland båda. Men låt oss inse fakta, de kommer alla som upplevelser vi behöver för att ta livet på allvar.
Vissa av oss stannar i förhållande som borde tagit slut för länge sedan av flera skäl.
Även om det kan vara en läxa vi behöver lära oss, är människor benägna att stanna i osunda relationer i även om de vet om det eller inte.
Vi har samlat citat och dikter som visar att gnistan har försvunnit, för den ena eller andra partnern.
En sorg kommer först som lycka.
Olycklig kärlek är först lycklig.
Olycklig kärlek är en heltidssysselsättning.
Så olycklig är själen, när den är olycklig av kärlek.
Till och med olycklig kärlek är lycklig.
Den ena hälften av kvinnokönet är olycklig för att den inte äger det som gör den andra hälften olycklig.
Bekrivning av en olycklig kärlek: som att försöka nå en träbit i vattnet, men man når inte riktigt fram och ju mer man plaskar med handen dessto längre bort driver hon.
Jag förstår inte varför ödet tillät vissa människor att träffas när de inte har en chans att vara tillsammans.
Att känna sig otillräcklig gör verkligen skitont i hjärtat.
Och en dag, fick ditt namn mig inte längre att le.
Du fick mig att tro att jag faktiskt förtjänade att bli älskad. Men du älskade mig aldrig egentligen och jag antar att ingen annan kommer att göra det heller.
Skriv en bok om mig,
här har du titeln:
“Förälskad i idioter”.
Det finns inget läskigare än att ge sitt hjärta till någon när man vet vad andra gjort med det innan.
Lita inte för mycket.
Älska inte för mycket.
Hoppas inte för mycket.
Eftersom “för mycket” kan såra dig
så otroligt mycket.
Jag kommer att minnas och läka.
Inte glömma och förlåta.
En del av mig tror fortfarande att jag kommer att hitta de rätta orden, för att rädda oss.
Samma skit, annan kille.
Människor fråga alltid, “Har du fortfarande känslor för honom?”
Ärligt talat så vet jag inte riktigt.
Men jag vet att det är någonting med honom jag inte kan släppa taget om.
Jag grät när du lämnade mig, men jag skrattade när jag såg vad du lämnat mig för.
Efter att ett förhållande tagit slut,
är de trogna singlar och tar hand om sina skador tills de läkt.
Den andra är redan i ett annat förhållande.
Om han inte kämpar för att behålla dig, kämpa inte för att få stanna.
Vad som gör mest ont är när någon du blint litat på bevisar för dig att du är riktigt blind.
Hon har varit igenom ett helvete och kommit ut som en ängel.
Du bröt inte ner henne, going.
Du har inte den makten.
Hon är den typen av tjej som kan vara så sårad men ändå titta på dig och le.
Den enda som kan läka kärlekssår är den som orsakat dem.
Den som aldrig upplevt hjärtesorg, har aldrig upplevt äkta kärlek.
Det är så svårt för den som älskar att gå bredvid den som bara tycker om.
Så olycklig är själen, när den är olycklig av kärlek.
Det där konstiga ögonblicket när du tror att du betyder mycket för någon, och inser att du inte är det.
Man växer upp lite varje gång det händer något som gör skitont i hjärtat.
Att sakna kommer i vågor. Ikväll drunknar jag.
Du vet att du verkligen älskar någon när du inte kan hata dem för att de krossat ditt hjärta.
Att älska honom var inte ett misstag, men att tro att han älskade mig var det.
Vad du än gör, gå inte tillbaka till det som krossade dig.
Min mormor sa till mig “Det är lätt att säga att du kommit över någon om du inte ser dem. Det svåra är att se dem i ögonen, se deras leende och höra deras röst och fortfarande kunna säga “Det här vill jag inte längre” och det gjorde intryck på mig.
Varning: förälska dig inte i den trasiga flickan om du inte kan hantera smärtan av att försöka plocka upp hennes bitar.
Depression lyssnar inte på söta ingenting,
och ångest lyssnar inte på när du säger att det är okej.
Om du inte kan älska mig såhär, älska mig inte för när du lämnar mig kommer jag att vara trasigare än när du hittade mig.
Snälla, säg inte att du älskar mig, eftersom du aldrig riktigt älskade mig.
Kanske tyckte du om, eller till och med älskade tanken av att vara tillsammans med mig.
Men du älskade mig aldrig eftersom du krossade mig.
Och på grund av det är jag säker på att du aldrig älskade mig.
Hur kommer man över någon som aldrig var din?
Vem ska du skylla på när du krossat ditt eget hjärta?
Du vet att någon betyder otroligt mycket för din själ när du är villig att få hjärtat krossat tusentals gånger bara för att få ha dem.
Att förälska sig i någon som inte återgäldar din kärlek är det elakaste och mest skoningslösa hjärtsorg jag någonsin har upplevt.
Säg aldrig “Jag älskar dig” till någon om du inte menar det.
Prata aldrig om känslor om de inte finns där.
Ta aldrig någons hand, om du ändå kommer att släppa den.
Säg aldrig att du ska om du inte planerat.
Och titta aldrig en person i ögonen, om allt du säger är en lögn.
Han kommer att vara ledsen för att ha förlorat dig så sluta oroa dig.
Glöm det förflutna, glöm smärtan och kom ihåg vilken fantastisk kvinna du är.
Sakta men säkert traskar livet vidare.
Man byter den trasiga glödlampan,
slänger extratandborsten,
tömmer papperskorgen,
tvättar kuddarnas örngott.
Till slut finns inga spår av dig kvar.
Inte i lägenheten. Bara i mig.
Men lägg armarna om mig, slut ut vad jag har.
Gräv i det dunkla, men sök inga svar.
Jag lovar ingenting, det är det enda jag kan hålla.
Men jag känner någonting, jag är så gott som förtrollad.
Gillar du mig, säg det.
Vill du prata med mig, ring.
Undrar du något, fråga.
Har jag sårat dig, berätta.
Allt behöver inte bli så komplicerat.
Du är risken jag alltid kommer att ta, vad som än händer..
Hur krossat mitt hjärta än är, så kommer du alltid att vara den jag skulle krossa hjärtat för om och om igen.
Jag behöver någon som bryr sig om mig, någon som gör allt för mig.
Någon som inte lämnar mig, någon som älskar mig.
Någon som räddar mig från mig själv.
Det värsta är att jag inte bara förlorar dig, jag förlorar också den framtid vi hade framför oss och alla planer vihade tillsammans.
Jag älskar dig så mycket att även när du sårar mig, försöker jag förstå dig…
Obesvarad kärlek är som en fråga utan svar.
Jag tror att en del av mig alltid kommer att vänta på dig.
Vi började med ett enkelt hej, men slutade med ett komplicerad hejdå.
Jag väljer att vara din vän, men att förälska mig i dig var något jag inte kunde kontrollera.
Jag vet inte vad som smärtar mest; att prata med dig eller att inte prata med dig.
Du borde ha älskat henne när hon brydde sig.
Det svåraste att komma över är killen du aldrig riktigt hade.
Jag saknar dig så in i helvete. Hela dagen, alla dagar.
Och du kan inte ens inbilla dig hur patetiskt det får mig att kännas eftersom jag inte ens vet om du saknar mig.
Vi matas alla med lögner när våra hjärtan är hungriga.
Jag försöker att inte sakna dig, men i slutändan gör jag det ändå.
Jag komer alltid att bry mig om dig, hur vår situation än ser ut.
Jag väntar fortfarande på dagen då jag kan se dig i ögonen och utan att ens tveka säga att jag är över dig, gått vidare.
Jag tror att en av anledningarna till att vi håller kvar vid minnen såmycket är att vi är rädda att ingenting så underbart någonsin kommer att hända igen.
Han sa alltid “Vi får se”, men jag fick aldrig se.
Det gör ont att veta men lika ont att undra.
Du kanske aldrig får den du vill få, men du får mig.
Så ung och så förstörd.
Förlåt. Jag försöker bara hitta sätt att hata dig så jag kan släppa dig.
Helt plötsligt handlade alla kärlekssånger om dig.
Jag vill ha honom, men ändå inte.
Vad vet du om kärlek som aldrig kan dö, men inte heller leva?
Det ger mig ångest och smärta i bröstet att veta att jag inte är den du tänker på.
För mycket vatten ska runna under för många broar innan jag glömmer dig.
Obesvarad kärlek är som blommor täckta med frost.
Den kärlek som kräver allt, är motsatsen till kärlek.
Jag hatar att se dig eftersom du återupplivar känslor jag försökt att förtränga.
Ingen kan förstå kärleken jag kände för dig, inte ens du.
Ibland är den enda orsaken til att du inte släpper taget om det som gör dig ledsen på grund av att det var det enda som gjorde dig lyckli.
Även de starkaste känslorna försvinner när man blir ignorerad och tagen för givet.
Att läka betyder inte att skadan aldrig fanns. Det betyder att skadan inte längre kontrollerar våra liv.
Jag har så mycket som jag vill ge,
Men du vill inte ta emot,
Jag har så mycket som jag vill säga,
Men du vill inte höra,
Jag har så mycket som jag vill visa,
Men du vill inte vara med,
Jag har så mycket att älska,
Men det kan du ej förstå!
Jag gav dig allt, finns inget kvar.
Du var mer för att ta.
Ja, du ställde krav dag för dag.
Du tog allt det sista jag har.
Allt det som hände det ligger på dig.
Inte på oss och inte på mig.
Jag trodde på allt du sade.
Att allting var bra.
Jag var ju den enda för dig.
Vissa tror att kärlek bara är varma känslor
Men det är inte sant
Kärlek är inte bara rosor, kramar, choklad
och pirr i ditt hjärta
Nej
Jag lovar
Jag har själv blivit sviken
Jag har själv varit där
Jag har själv känt den smärtan
Den smärtan att vara kär…
Det finns så många brutna löften,
det finns så många hårda ord.
Och allt det där man skulle säga,
och det där man skulle ha gjort.
Det kommer alltid vissa stunder,
då allt känns så fint och bra.
Ja, livet har ju sina sidor
det gäller ju att ge och ta.
Små, små ord av kärlek. Små, små ord av ömhet
ska vi ge varann.
Jag ser ljust på livet, ge dem som behöver en hjälpande hand.
Långt borta fast nära,
i glädje och smärta,
du finns där min kära,
djupt uti mitt hjärta.
Jag trodde vi klickade
Jag trodde du var sann
Jag trodde du älskade mig
Vart var det allt det försvann?
Glädjen i dina ögon
Dina oändliga skratt
Ditt lyckliga leende
Allt som var försvann
Jag hade aldrig vart din vän
Jag hade aldrig betytt något
Jag hade aldrig blivit älskad av dig
Inte så som du blev av mig
Du var min vän, men jag var tydligen inte din
Det som tidigare var vänskap försvann som en vind
Jag var inget för dig
Du har nya vänner, en vän som jag
Du är nog lycklig med ditt nya liv
Men vart nånstans är jag?
Tårar rinner och allt annat försvinner.
Du sitter och roar dig medans du förlorar mig.
Du gav mig inte ens en andra chans,
så nu har jag förlorat allt som kallas balans.
Vacker som en blomma, i soluppgången, du var.
Ett hjärta av guld, du har.
Din hud så len.
Din hand så varm.
Ett skratt, så fullt av charm.
Din närvaro, var dag förgyller.
Ett tomrum i mitt hjärta, du fyller
Att du och jag blir vi. Har ödet bestämt, ska inte ske.
Till den dag, jag livet lämnar, finns du ändå i mitt minne med.
