Ensamhet innebär att person är utan mänskligt sällskap. Det finns både frivillig och ofrivillig ensamhet.
Frivillig ensamhet kan vara bra på många sätt. Många människor tar distans från andra frivilligt många gånger i livet då de känner att de behöver en paus.
Det kan vara om någonting jobbigt hänt i livet, eller om man helt enkelt känner för att vara för sig själv ett tag, slappna av och rensa tankarna utan någon i närheten.
Ofrivillig ensamhet är dock inte lika bra. Det kan drabba alla och kan hända när som helst i livet.
Det kan börja redan i tidig ålder, om personen börjar en ny skola, inte hittar vänner, och hamnar utanför.
Det kan även hända i arbetslivet, att personen är ny på arbetsplatsen och inte passar in i vuxen ålder.
Det kan också hända om man precis genomgått en skilsmässa efter att ha levt med samma person i många år.
Ofrivillig ensamhet kan leda till hälsoproblem. Denna typ av ensamhet och isolering aktiverar kroppens stressystem som innebär lågintensiv stress, vilket till slut gör oss sjuk.
Ofrivillig ensamhet anses vara farligare än fetma, den anses vara lika farlig som rökning, alkoholism eller stillasittande.
Människor som känner sig ensamma riskerar mer att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, demens i tidigare ålder och problem med smärta i kroppen.
Till följd av detta kommer också de psykiska svårigheterna som innebär bland annat depression, missbruk, aggressivt beteende eller känslor som gör att personen känner skam.
Det finns tre olika typer av ensamhet:
– Existentiell – innebär att vi känner att det inte går att dela på våra yttersta känslor och tankar, att ingen annan lyssnar eller förstår dig.
– Social – innebär att vi saknar något gemensamt med människor som vi känner samhörighet med, och som vi kan anförtro oss åt.
– Emotionell – innebär att vi saknar en kärlekspartner som vi kan lita på till 100% och öppna upp oss åt.
Forskningen har visat att människor som bor i större städer känner sig mer ensamma, emotionellt och socialt.
Arbetslösa och låginkomsttagare känner sig oftast mer ensamma. Yngre människor känner sig oftast mer ensamma än vad äldre gör, trots att de yngre umgås mer med andra än vad de äldre.
Forskare använder UCLA:s (University of California, Los Angeles) ensamhetsskala mest för att mäta ensamheten bland människor i olika studier.
Den senaste versionen gjordes år 2008 och består av 20 frågor:
Hur ofta känner du att du är “i harmoni” med andra människor?
Hur ofta känner du att du saknar sällskap?
Hur ofta känner du att det inte finns någon du kan vända dig till?
Hur ofta känner du dig ensam?
Hur ofta känner du dig som en del av en grupp vänner?
Hur ofta känner du att du har mycket gemensamt med människor runt omkring dig?
Hur ofta känner du att du inte längre står nära någon annan?
Hur ofta känner du att dina intressen och idéer inte delas av andra?
Hur ofta känner du dig utåtriktad och social?
Hur ofta känner du dig nära andra människor?
Hur ofta känner du dig utesluten?
Hur ofta känner du att dina relationer till andra inte är meningsfulla?
Hur ofta känner du att ingen känner dig riktigt väl?
Hur ofta känner du dig isolerad från andra?
Hur ofta känner du att du kan få sällskap om du vill det?
Hur ofta känner du att det finns personer som verkligen förstår dig?
Hur ofta känner du dig blyg?
Hur ofta känner du att du har folk omkring dig men att ingen är med dig?
Hur ofta känner du att det finns personer som du kan prata med?
Hur ofta känner du att det finns personer som du kan vända dig till?
(Cacioppo & Patrick 2008)
Forskare har gjort flera studier under åren som visat att ofrivillig ensamhet har en koppling till tidigare död bland dessa personer.
Personer med starka sociala band till andra människor har 50% mindre risk för att dö i förtid.
Studien visade också att sociala relationer och gemenskap med andra människor har en mer positiv inverkan på våran hälsa än att börja motionera har, sluta röka eller minska sitt alkoholintag.
Är det så att du har insett att du känner dig ofrivilligt ensam, och vill göra något åt saken, men inte vet vad.
Du ska inte skämmas, då det inte är du som valt att känna dig ensam, gör något åt saken redan nu, så har du mer tid till att vara lycklig och njuta av livet i framtiden. Nedan kommer fyra tips.
– Ta professionell hjälp i form av en psykolog eller kurator.
Oftast är det viktigt att börja med att lösa problemet man fått i samband med ensamheten, till exempel depression, social fobi eller missbruk.
– Öka dina sociala kontakter.
Skaffa en hund om du har tid, be din granne ta en promenad med dig när ni rastar era hundar, eller volontärarbeta.
Där hjälper du andra människor samtidigt som du kan träffa nya människor. Du kan även påbörja en ny aktivitet som du är intresserad utav, t.ex. dans.
Vid sådana aktiviteter känner oftast inte folk varandra, vilket gör det lättare att skapa nya kontakter.
– Det är viktigt att man övar på att uppmärksamma sina känslor av skam och rädsla när det gäller social kontakt med andra.
När du lärt dig uppmärksamma dessa känslor är det viktigt att du vågar utmana dem i små steg, t.ex. genom att fråga din träningspartner om att räcka dig din flaska vatten eller fråga grannen om att ta en hundpromenad tillsammans.
– Använd internets dejtingsajter.
På dessa sajter är inte människor bara ute efter att träffa sin kärlekspartner, utan också för att träffa nya människor som delar samma intresse.
På dessa sajter kan du även hitta personer som anordnar olika fester, vid till exempel nyår, midsommar eller liknande, där alla ensamma personer är välkomna.
Forskare har också tagit fram en plan på hur en person kan göra om denne vill bryta sin ensamhet själv. Planen kallas för EASE.
E: Extend yourself. – Detta innebär att du ska ta första steget till att kontakta andra människor runt omkring dig. Det kan till en början innebära ögonkontakt, säga Hej, och tillslut börja småprata med personerna.
A: Action plan. – Tänk efter vad du tycker om att göra, och lista ut var du kan träffa liknande personer. Kan det vara genom en sport, kör eller förening? Sök dig dit.
S: Selection. – Välj ett fåtal personer som du tycker passar dig och försök bli vän med de. Det är bättre att ha en riktigt bra och nära relation till ett fåtal personer istället för att vara omringad av många, men endast ha ytlig kontakt med dessa.
E: Expect the best. – Utgå ifrån att människor runt omkring dig och i din närhet alltid vill dig väl.
Genom positivt tänkande, kommer du att öppna upp dig mer, och kunna sänka garden, vilket kommer göra att du har större skans för att lära känna någon på riktigt.
Är det så att du själv inte känner dig ensam, men känner igen ovanstående punkter med någon i din närhet? Nedan kommer några tips till dig, om hur du kan hjälpa dessa personer.
1. Ta kontakt
Det är viktigt att kontakta personen som du tror lider av ofrivillig ensamhet.
Du behöver inte vara rädd för att det nu är du som bör ansvaret för den personen, bara för att du har märkt att denne inte mår bra.
Du bestämmer själv hur mycket du vill vara en del av detta, men det är alltid bra att markera för den personen att du har märkt att han/hon inte mår riktigt bra.
2. Prata
Du behöver inte stanna upp för att prata med den personen i flera timmar. Det räcker med att du endast byter ett fåtal ord i förbi farten.
Har du inget gemensamt att prata om och du känner dig osäker kan du prata om vädret.
3. Ring ett samtal
Om det är en person du har eller har haft nära kontakt med, kan det vara bra att ringa ett samtal till den personen.
En person som känner sig ensam kommer att uppskatta det, då han/hon oftast har lättare för att prata i telefon än i verkligheten.
Dessa samtal behöver absolut inte vara långa. 10-15 minuter i veckan räcker för att du ska få en person som mår dåligt, att känna sig bättre, åtminstone ett tag.
4. Bjud med på lunch
Om du märker att en kollega, studentkompis eller träningskompis verkar känna sig ensam och tillbakadragen, fråga om han eller hon vill följa med antingen dig själv eller dig och dina vänner på lunch.
Det behöver absolut inte vara på någon restaurang, då personen kan ha det svårt ekonomiskt. Det räcker med en snabb lunch på skolans cafe, eller en kaffepaus på jobbet.
5. Ingenting är fel
Du behöver inte vara rädd för att du ska göra något fel när du kontaktar en person som du tror känner sig ensam.
Att göra bort sig eller göra något klumpigt är bättre än att inte säga någonting alls. Personen kan i alla fall få sig ett gott skratt, och på andra tankar för stunden.
6. Är du osäker?
Som tidigare nämnt kan ensamheten vara både frivillig och ofrivillig.
Om ensamheten är frivillig innebär det att personen gjort det valet för att ta en välbehövlig paus från vardagen och personerna runt omkring.
I denna situation kan det vara jobbigt om någon konstant tar kontakt med dig.
Om du är osäker på om personen gjort ensamhetsvalet själv eller inte kan du alltid fråga denne.
Respektera svaret du får. Misstänker du att personen inte vill säga sanningen kan du fråga igen om några dagar.
På så sätt visar du personen att du bryr dig och märker att någonting inte står rätt till.
7. Hjälp
Du kan hjälpa personen att hitta olika typer av professionell hjälp, om det gått så pass långt att du själv inte kan hjälpa honom/henne, eller inte vill lägga dig i för mycket.
Skicka länkar eller telefonnummer till olika hjälporganisationer eller psykologer. Detta kan vara lite känsligt, men värt i slutändan.
Fråga om han/hon vill att du ska följa med som stöd de första gångerna. På så sätt kommer personen att inse att det inte är pinsamt att söka hjälp och gå dit.
