Du avskedade henne för att rädda dig själv. På grund av rädslan att bli sårad gav du henne aldrig en chans, en riktig chans. Du försökte nästan. Det var en usel ansträngning.
Du tillät inte dig själv känna medan hon var den som upplevde alla känslorna åt er båda.
Du lät ditt förflutet komma i vägen för din framtid.Du fortsatte titta tillbaka och se allt som någonsin sårat dig i henne. Hon fick betala för varje gång ditt hjärta krossats.
Hon var den som fick bära på all smärta – all smärta du har upplevt i ditt förflutna får hon gå igenom nu på grund av dig.
I Japan fixar man förstörda föremål med guld. Felet ses som en unik del av föremålets historia, vilket ökar dess skönhet.
Hon skulle kunna varit guldet till ditt hjärta om du gav henne en chans. Hon kunde lappat ihop det med sin kärlek.
Du blev rädd varje gång hon kom för nära.Du kunde inte hålla distansen för evigt. Hon bevisade att hon var annorlunda, men du fortsatte kämpa emot som om hon vore din värsta fiende.
Du fick henne att känna att hon gjorde någonting fel när hon egentligen bara älskade dig. Du fick henne att känna att hon var skyldig för hur det var mellan er två – det var aldrig ditt fel.
Hon förtjänade inte att du ringde henne bara då du var full.Hon förtjänade inte alla dessa samtal efter flertal drinkar då du erkände att du bryr dig.
Du kunde tagit tag i dig själv och talat om det för henne när du var nykter. Du kunde ha varit rak på sak istället för att låta alkoholen tala.
Hon förtjänade inte alla dina lögner. Du ljög när du sa att allt var okej och du ljög när du sa att det inte är någonting.
Det var någonting, men du lät inte henne se ditt riktiga jag. Du fegade ur.
Hon förtjänade inte att bli sårad innan du blev sårad. Du borde inte ha sett ert förhållande som en tävling – du skulle inte slutat upp som förlorare, men du var för blind för att se det.
Så du valde att vara rovdjuret för att hindra dig själv från att bli bytet.
Hennes enda synd var att hon föll för en känslomässigt förstörd man. Men hon visste inte att du var otillgänglig.
Hon visste att du var förstörd och hon valde att älska dig trots dina brister. Och vad fick hon tillbaka? Du förstörde henne.
Hon förtjänade en chans, bara ett litet försök, även den minsta ansträngningen skulle betytt något.Du borde ha gett er en sista chans, men en riktig sådan.
Hon brydde sig verkligen om dig. Hon var redo att ta risken. Hon var redo att falla för dig.
Och hon föll för dig. Men istället för att fånga henne lät du henne falla hårt och skada sig.
Hon förtjänade inte det helvete du utsatt henne för. Hon förtjänade inte att vilseledas i månader för att sedan stå kvar utan någonting.
Hon förtjänade inte alla tomma löften, hon förtjänade inte att missledas och tro att ni två har en framtid tillsammans medan du bara utnyttjade henne för att själv må bättre, mata dina osäkerheter och för att inte vara ensam.
Istället för att utnyttja henne och stöta bort henne borde du ha släppt in henne. Hon skulle hjälpt dig läka. Hon skulle visat dig att det fanns mer kärlek och liv än det du vetat om.
Hon skulle älskat dig på rätt sätt. Men du var alldeles för återhållsam och självisk för att göra det.
Nu gjorde du samma sak mot henne som någon gjort mot dig. Hur känns det att såra någon på samma sätt som någon sårade dig?
Skyll inte på ditt förflutna eller helvetet du gått igenom. Ni kunde ha klarat det om du bara gav henne en chans. Du sårade en fin tjej och det får du bära på ditt samvete.
