Jag lovar dig, det är inte en stor grej att vara lite trasig. Efter ett tag blir du van vid det.
Du är lite nere ibland och ibland kommer dåliga minnen av vad som hände med dig i vågor, och absolut kan det bli översvämning i ditt huvud, men du lär dig att hantera det så småningom.
Dessa översvämningar kom oftare förut, men nu har jag minskat dem så mycket som jag kan. Jag är inte längre helt trasig, jag är bara lite trasig nu.
Det här är den jag är, så snälla, spara oss tid och försök inte fixa mig. Försök inte radera mitt förflutna eftersom jag är den enda som kan göra det.
Jag raderade så mycket smärta som jag kunde. Jag minskade projiceringen av min osäkerhet på andra så mycket som jag kunde. Men jag kommer alltid att vara lite trasig.
Mitt trasiga jag var en gång väldigt modig. Jag är inte säker på om jag var modig eller galen, men du fattar poängen.
Jag var orädd i allt jag gjorde och jag älskade aldrig med bara hälften av mitt hjärta.
Jag gav alltid det bästa av mig, till min familj, till mina vänner, till människor jag älskade. Jag gick in och jag spelade stort med mitt hjärta.
Och när du spelar stort måste du vara beredd på att förlora stort också.
Det var vad som hände med mig. Jag gav mitt hjärta och i gengäld fick jag det krossat. Det är okej, ingen stor grej.
Vad jag försöker säga är att jag valde att vara modig igen och jag valde att älska dig också. Jag menar att jag alltid kommer att kämpa med mitt förflutna när det försöker stå mellan oss.
Men du måste vara tålmodig med mig.
Du förstår, när jag blev trasig, bad jag om att få vara någon annan. Jag grät och ville desperat inte vara den jag var. Jag ville bara att smärtan skulle försvinna.
Men om du någonsin varit så trasig som jag var, vet du att det inte fungerar så. Du kan inte få smärtan att försvinna.
Du kan bara låta dig känna det, men förbjud det att konsumera dig.
Så småningom gjorde min trasighet mig till den personen jag är idag.
Jag lärde mig mycket av det när jag väl hade lärt mig att ignorera smärtan och fokusera på att lära mig och så småningom blev allt väldigt tydligt.
Den finaste läxan jag fått efter att jag krossats är att du faktiskt kan älska, även om du är trasig.
Faktum är att du älskar mer intensivt och vackert än en annan person som aldrig har krossats.
Du håller så hårt i kärleken att du känner allt tre gånger så mycket.
Först visste jag inte hur jag skulle lappa ihop mitt hjärta igen och jag hade ingen aning om jag någonsin skulle kunna älska igen.
Och då berättade någon för mig att jag inte kan låta de dåliga sakerna som hände mig definiera mig eller definiera min framtid.
Någon sa också att jag har mycket mer makt över min framtid än mitt förflutna. Och jag bestämde mig för att omfamna detta.
Jag lärde mig att lappa ihop mitt hjärta igen, och även om du fortfarande kan se sprickorna är jag redo för ett nytt kapitel i mitt liv.
På grund av sprickorna som förblir, för att jag fortfarande är lite trasig, kommer att älska mig inte vara en dans på rosor.
Att älska mig kommer vara utmanande och fullt av dalar och toppar och ibland kanske du kommer fråga dig själv om det är värt det.
Men om du håller dig tillräckligt länge, om du bestämmer dig för att bortse från mina brister, lovar jag dig, vi kommer ha vår livs resa tillsammans.
Om du förlåter mig för att jag är lite trasig, om du tar mig för den jag är, lovar jag att försöka att bli lite mindre trasig varje dag. Och jag lovar att aldrig med vilje göra någonting för att krossa dig heller.
Eftersom jag vet hur ont det gör och jag vet att vissa människor aldrig återhämtar sig helt. Jag skulle aldrig kunna bära bördan av att ha krossat någons hjärta. Det skulle krossa mig.
Så, om du väljer att älska mig, trasiga mig, lovar jag att älska dig tillbaka med mitt hjärta fullt av sprickor och jag kommer älska dig med varje spricka.
