Jag hatar att jag lade så mycket tid och energi på dig, i tron att det faktiskt skulle kunna bli något äkta av det. Du höll mig kvar på halster. I två år var jag fast i ditt grepp.
Jag hatar dig inte, men jag hatar att jag tillbringade så många timmar med att prata med dig och tänka på dig.
Läs också:
Jag hatar att du tyckte att det var okej att slösa bort min tid.
Jag hatar att jag lät dig göra det. Jag hatar att jag stod ut med det så länge.
Jag hatar att jag inte sa nej, att nu får det vara nog.
Jag försökte faktiskt göra det så många gånger, men du kom alltid tillbaka in i mitt liv igen, av någon anledning. Du fick mig att tro att saker skulle förändras och att allt skulle bli annorlunda.
Du manipulerade mig, min godhet, min naivitet och min brist på gränser. Du manipulerade mig och du visste precis vad du gjorde. Och nu står jag här med tid som jag aldrig kan få tillbaka.
Jag vet inte vad jag tänkte. Ett tag tappade jag helt huvudet av förälskelse. Sedan blev jag mindre och mindre intresserad, ju mer du gjorde mig besviken. Och såklart var det just då ditt intresse för mig började öka.
Det var giftigt och ohälsosamt. Även om jag inte längre var intresserad, tog dina envisa meddelanden ändå på mig.
Jag gav efter om och om igen. Jag släppte in dig gång på gång.
Det var intressant att prata med dig. Jag var ensam, uttråkad och singel. Jag kände mig inte tillräckligt stabil för att dejta, och så dök du upp och utnyttjade just den instabiliteten.
Jag vet inte om du någonsin kommer kunna förstå vilken skada du gjorde mig. Kanske inser du det en dag. Jag vet inte, men jag hoppas det.
Jag vill tro att sådana saker på något sätt löser sig själva karmiskt, energimässigt. Jag förväntar mig ingen ursäkt, och jag skulle ändå inte ta emot den.
Sättet du behandlade mig på var inte okej.
Jag kan förlåta, men jag kan inte glömma. Kanske ser du det om 20 år. Kanske ser du det när du får en egen dotter. Då kommer du att förstå hur din giftiga maskulinitet förstörde mig. Hur skadlig den var för mitt psyke och för människorna runt omkring mig.
Jag har släppt taget om dig en gång för alla. Jag hoppas att du med tiden kommer förstå, men jag tänker inte vänta på det eller räkna med det.