Som om den vore ”skriven” av en.
Till min ”kärlek”.
Läs också:
På grund av mina narcissistiska personlighetsdrag är det jag ska säga inget jag någonsin skulle säga högt eller erkänna för dig.
Om jag gjorde det skulle det rubba vinnare/förlorare-balansen i vår relation, den som är den största källan till glädje i mitt liv – och som effektivt får dig att bära mina bördor.
Och det är hela poängen.
Sanningen är att när jag säger ”jag älskar dig” är det egentligen bara min narcissistiska personlighetsstörning som försöker få dig att göra som jag vill, genom skuld och skam.
Här är vad män med narcissistiska drag, som jag, egentligen menar när vi säger ”jag älskar dig”.
1. ”Jag älskar hur hårt du jobbar för att få mig att känna att jag är hela din värld.”
Jag älskar att vara centrum i ditt liv, att du vill att jag ska vara lycklig och att ingen någonsin förväntar sig samma sak tillbaka av mig. Jag älskar makten jag får när jag utnyttjar din godhet och dina goda intentioner.
Jag älskar hur bra det känns att göra mig själv stor i jämförelse med dig, och att ta varje chans att få dig att känna dig liten och oviktig.
Jag älskar känslan av att se dig som svag, sårbar och känslomässigt mjuk. Jag älskar att se ner på dig för din barnsliga oskuld och godtrogenhet – din svaghet.
Jag älskar att veta att genom gaslighting – en form av psykisk manipulation som får dig, offret, att känna skam och skuld – kommer det du vill prata om eller ta upp aldrig att hända.
Och jag älskar den narcissistiska makten jag har att träna dig till att känna dig ”galen” bara för att du frågar eller tar upp saker som inte intresserar mig.
Det fyller två syften: jag sänker effektivt dina förväntningar på mig och på vad jag kan ge dig, samtidigt som jag suger ut allt du har att ge.
2. ”Jag älskar hur lätt det är att få allt ditt fokus att handla om att lindra min smärta.”
Jag älskar hur du, oavsett vad du gör, aldrig lyckas få mig att känna mig tillräckligt bra, tillräckligt älskad, tillräckligt respekterad eller tillräckligt uppskattad. Delad smärta är halv smärta.
Det handlar inte om närheten, empatin eller den känslomässiga kontakten du längtar efter, vad jag har gjort som sårade eller skämde ut dig, eller hur lite tid jag spenderar med dig eller barnen.
Det handlar om min status och om att se till att hålla dig liten, sårad och värdelös i jämförelse med mig.
Jag är överlägsen och har rätt till all glädje, beundran och tröst i vår relation. Kom ihåg det.
3. ”Jag älskar hur jag känner mig när du är med mig – som min ägodel.”
Precis som med en snygg bil älskar jag hur du höjer min status i andras ögon och visar dem att jag är bäst, och allt det där.
Jag älskar att tänka att andra är avundsjuka på mina ägodelar.
Jag älskar makten jag har när jag får dig att jobba hårt för att bevisa din kärlek och hängivenhet, och när jag får dig att undra vad mer du måste göra för att ”bevisa” din lojalitet på ett sätt som passar min narcissistiska personlighet.
Jag älskar hur jag känner mig när jag är med dig. Eftersom jag så ofta hatar och föraktar andra människor i allmänhet, speglar neuronerna i min hjärna ständigt känslor av självförakt tillbaka till mig. Därför älskar jag att jag kan älska mig själv genom dig.
Jag älskar också att hata dig för min ”behövlighet”, för att jag måste vara beroende av dig eller någon annan för allt.
4. ”Jag älskar att kunna lägga skulden på dig när jag känner mig så behövande.”
Att känna förakt för dig verkar skydda mig från något jag hatar att erkänna: jag känner mig helt beroende av dig för att ”mata” min känsla av överlägsenhet och rättighet, så att jag kan hålla illusionen av makt levande i mitt huvud.
Inget får mig att känna mig mer skör eller sårbar än att inte ha kontroll över något som kan fläcka ner min image och min överlägsna status.
När du ifrågasätter hur jag behandlar dig blir det för mig det största beviset på min överlägsenhet inför världen.
Du är min ägodel, fattar du? Det är mitt jobb att lära dig att hata och se ner på de ”galna” saker som bara ”svaga” människor behöver, som ”närhet” och ”känslomässigt trams”.
Och förresten: jag vet att det ”funkar”, för min barndom lärde mig att göra exakt samma sak mot mig själv inombords.
Det får mig att lysa av glädje att mina narcissistiska personlighetsdrag så lätt kan få dig ur balans, få dig att bete dig ”galet” för att du inte får det du vill ha av mig, få dig att upprepa dig och säga och göra saker som du senare hatar dig själv för.
Varje gång du delar en sårad känsla eller ett klagomål med mig kan du vara säker på att jag kommer att håna dig för det senare, så att du hela tiden hålls igång, ständigt vill förklara dig, ständigt tvivlar på dig själv och försöker förstå varför jag inte ”fattar”.
(Det finns inget att fatta! För att förstå det skulle du behöva se det genom mina ögon, inte dina. Att du inte förstår det här, efter all min dåliga behandling av dig, är ett bevis på min genetiska överlägsenhet.)
5. ”Jag älskar att jag kan göra dig osäker på en sekund.”
Jag ger min uppmärksamhet till andra kvinnor, mina vänner, familjemedlemmar, barn – listan tar aldrig slut. Jag visar upp det du inte får av mig, för att håna dig och få dig att tigga om det jag utan problem ger till andra.
Jag älskar att låta dig grubbla över varför det är så lätt för mig att ge andra det du vill ha, att visa känslor eller ömhet och ge dem komplimanger – alltså när det roar mig och jag kan se dig vrida dig medan jag gör det.
Jag älskar min makt att få tillbaka dig när du hotar att gå, bara genom att kasta några smulor åt dig.
Jag njuter av att se hur snabbt jag kan övertala dig att lita på mig igen när jag slår på charmen, och lura dig att tro att jag kommer förändras den här gången.
Och jag behöver dig på grund av självföraktet jag bär inom mig som narcissist. Jag behöver någon som inte lämnar mig, så att jag kan använda den personen som syndabock och må bättre genom att få henne att må dåligt.
Det är så jag tillfredsställer mig själv, eftersom jag har en narcissistisk personlighetsstörning, och dövar och förnekar de skrämmande känslorna inom mig som jag aldrig, aldrig vill erkänna.
Jag hatar varje tecken på svaghet i mig själv. Därför hatar jag dig och alla ”snälla” veklingar som jag ser som underlägsna, dumma och patetiska.
6. ”Jag älskar att korrigera och forma dina tankar och övertygelser.”
Jag älskar att kontrollera ditt sinne så att du ser mig som ditt mirakel och din räddare, som en källa till liv och trygghet du är beroende av och en plats du alltid återvänder till, hur högt du än försöker hoppa eller hur långt du än försöker flyga bort.
Jag älskar att det får mig att känna mig som en gud, och att jag kan få dig så inställd på att nästan besatt försöka få mig att känna mig dyrkad och beundrad. Ganska narcissistiskt av mig, va?
Du offrar allt för mig för att bevisa dig, så att jag inte ska döma ut dig eller ogilla dig. Du vill inte tillfredsställa någon annan, och därför har jag ensamrätt att dela ut belöningar och straff precis som jag vill.
Jag älskar hur jag kan använda min makt för att hålla dig nere, alltid upptagen med att tvivla på dig själv, ifrågasätta ditt förstånd, försvara dig inför mig och andra, försäkra din lojalitet och undra vad det är för fel på dig.
Du fattar inte att man inte kan göra någon som mig ”lycklig”. Min känsla av makt och tillfredsställelse kommer från föraktet jag känner för svaga människor som tillåter mig att utnyttja dem.
7. ”Jag älskar hur jag känner mig när jag ser mig själv genom dina beundrande ögon.”
Du är min må-bra-drog, min trogna publik, mitt största fan och min största beundrare.
Mitt slutmål – min favoritdrog – är att träna dig till att se upp till mig, aldrig ifrågasätta mig och villigt underkasta dig mig, så att jag kan fungera som din aldrig felande, allvetande och allsmäktiga källa till kunskap.
Du har kanske märkt hur känslig jag blir vid minsta tecken på att du ifrågasätter mig.
Jag hatar hur skör jag känner mig i sådana stunder, och jag oroar mig för att mitt misslyckande med att träna dig till tyst underkastelse ska fläcka ner min image i världen – något som betyder mer för mig än allt annat.
Och jag älskar att det inte kommer att hända, oavsett hur mycket du tigger om min kärlek, beundran och uppskattning, så länge jag bestämmer.
Varför skulle jag vara vinden under dina vingar och riskera att du flyger bort från mig, när min narcissistiska personlighet är beroende av att undanhålla dig allt som skulle kunna få dig att känna dig värdefull?
Dessutom ger det mig stor njutning att inte ge dig det du längtar efter, ömheten du behöver och vill ha, att spräcka alla dina drömmar och sedan säga till mig själv: ”Jag är ju inte dum.”
8. ”Jag älskar att jag kan styra din uppfattning om verkligheten.”
Jag kontrollerar dina tankar genom att styra varje ”diskussion” mot vad som är fel på dig – hur du misslyckas med att uppskatta mig, få mig att känna mig älskad och få mig att känna mig tillräckligt bra.
Och självklart manipulerar jag dig genom att påminna dig om allt jag har gjort för dig och hur otacksam du är.
Jag älskar hur skickligt jag också manipulerar andra människors bild av dig, och får dem att stå på min sida som den ”goda” och vända sig mot dig som den ”onda”.
I stället framställer jag dig som någon som inte kan göra mig lycklig eller få mig att känna mig som en man – eller så framställer jag dig som behövande, aldrig nöjd, alltid gnällig, egoistisk och kontrollerande.
Jag älskar hur lätt det är för mig att säga ”nej” till allt som skulle ge dig bekräftelse eller stärka din känsla av värde och betydelse i relation till mig, med ändlösa ursäkter.
I stället drar jag tillbaka ditt fokus till mina ouppfyllda behov och önskningar, mina klagomål eller min smärta.
Jag älskar känslan av att dina tankar och ambitioner tillhör mig, medan jag ser till att de enda behov och önskningar du ska fokusera på är de som uppfyller mitt narcissistiska behov av njutning och bekvämlighet.
9. ”Jag älskar att vara som en drog du bara måste ha.”
Du stannar, hur illa jag än behandlar dig, trots alla tecken på att ditt beroende av mig suger energin ur ditt liv.
Det gör mig förtjust att du riskerar att förlora mer och mer av det du värdesätter och älskar, inklusive dem du älskar och som älskar och stöttar dig.
Jag älskar att jag kan isolera dig från andra som skulle kunna ge dig stöd, och få dig att ifrågasätta om de någonsin verkligen har älskat dig.
Jag älskar att få dig att misstro dem, så att du till slut drar slutsatsen att ingen utom jag egentligen står ut med dig.
Jag älskar att kunna få dig att känna att jag gör dig en tjänst genom att vara med dig och kasta några smulor åt dig.
Som ett vakuum vill tomrummet inom mig – det som kommer ur mina narcissistiska personlighetsdrag – hela tiden suga upp livet och vitaliteten som du och din godhet för in i mitt liv.
Jag längtar efter det som efter en drog som aldrig kan mätta mig, som jag kämpar för att hamstra och som jag hatar tanken på att dela med mig av.
Samtidigt som jag hatar dig och mitt beroende av din omtänksamma uppmärksamhet, tvingar min behövlighet mig att se mig själv genom dina omtänksamma ögon, alltid redo att beundra, dyrka, förlåta, ursäkta mig och tro på alla mina lögner och fällor.
Jag skulle aldrig kunna uppskatta eller hedra dig för det, och jag hatar mig själv för att jag behöver de där omtänksamma, men omanliga, gesterna som äcklar mig.
10. ”Jag älskar att du gång på gång berättar hur mycket jag har sårat dig.”
Du vet inte att det här för mig är som gratis marknadsanalys.
Det låter mig veta hur effektiva mina metoder har varit för att hålla dig i smärta, medan du fokuserar på att lindra min smärta – så att jag alltid blir vinnaren i den här tävlingen – och för att se till att du aldrig försvagar eller kontrollerar mig med din kärlek och din känslomässiga närhet.
Kort sagt: när jag säger ”jag älskar dig” älskar jag egentligen min makt att förbli ett mysterium som du aldrig kommer att lösa, på grund av det du inte vet och vägrar tro på.
Jag är den enda som kan vinna det här nollsummespelet som är vår relation. Jag är den enda som kan ”spelreglerna”.
Du kommer aldrig att kunna övertyga mig om att vara med och skapa en relation som bygger på ömsesidig välvilja, för i min narcissistiska världsbild är sårbarhet, känslomässiga uttryck, godhet, omtanke, empati eller oskuld tecken på svaghet och bevis på underlägsenhet – något som skulle få mig att förlora min makt.
Tack, men nej tack.
Jag är fast besluten att stanna på min vinnarsida och helt omfamna min narcissistiska personlighetsstörning, alltid i kamp om det stora priset.
Tack vare mina narcissistiska personlighetsdrag ser jag dig som min hårdaste rival och skryter med min förmåga att vara hjärtlös, likgiltig, kall och beräknande… och jag är stolt över att mitt behov av att känna mig överlägsen inte begränsas.
För alltid kärleksbegränsande,
Din narcissist
PS: Jag behöver verkligen, verkligen hjälp – men du KAN inte göra det jobbet åt mig, inte utan att göra saker värre för oss båda!
Kom ihåg att vi båda är medberoende av varandra, och du skulle ju aldrig be en missbrukare om hjälp, eller hur?
Bara en erfaren terapeut har en chans, och även då bara om jag bestämmer mig för att verkligen, verkligen släppa in honom eller henne.