Det enda som är värre än en arg kvinna är en kvinna som inte bryr sig.
När en kvinna når en punkt där hon inte känner någonting – det är då du vet att du har blåst alla dina chanser och förlorat henne för all evighet.
Det finns inte en chans att få henne tillbaka eller att få henne till att stanna kvar, hon är bort eftersom det inte finns någonting kvar för henne.
Kvinnor är givmilda och omtänksamma men när de inte har någonting att ge och du inte har någonting att ge dem tillbaka – då är de färdiga med dig.
Du har gått över alla gränser – och de var många.
Jag önskar att jag kunde säga att hon är galen eller förbannad, men den delen av sorgeprocessen är sedan länge förbi.
Hon har redan haft sin beskärda del av sömnlösa nätter där hon hoppats på att du skulle förändras, men du gjorde absolut ingenting.
Hon har läkt sig själv genom ilska, genom sina tårar och nu har hon äntligen gjort sig fri. Hon har tillåtit sig själv att sörja och säga hejdå till drömmarna hon haft med dig.
Nu vet hon att den enda personen hon kan räkna med är sig själv.
Hon har beslutat sig för att ta hand om sig själv. Hon har beslutat sig för att få tillbaka sin styrka och använda den till sig själv.
Det finns ingenting mer ledsamt och samtidigt mer befriande än insikten att du faktiskt kan överleva allting.
Du kan vänja dig vid allting – även att bli utnyttjad och hunsad men även att resa sig upp efter att ens hjärta blivit så otroligt svårt krossat.
Du kan överleva både ock. Så hon väljer hellre det andra alternativet.
Hon blev trött på dina sena svar, dina diffusa ursäkter och dina undvikande svar på enkla frågor.
Hon blev trött på att alltid vara den som behövde besluta allt själv på egen hand när du borde ha funnits bredvid och stöttat henne.
Hon tröttnade på att anta att ni var ett team när hon i själva verket var den enda som engagerade sig.
Och hur är det med de nedsättande kommentarerna och manipulationerna som hon tillbringade nätter med att känna sig skyldig för?
Ingen förtjänar att dagligen utsättas för respektlöshet och godta det när det inte är okej.
Kvinnor ska inte bete sig som mammor till sina partners eller lyda deras minsta vink.
Kärlek handlar om ömsesidig respekt och uppskattning.
Det som är bra med det hela är att hon alltid kan välja att lämna en situation som sårar henne. Hon kan alltid välja att ta ett steg tillbaka och återfå sin styrka – och det gjorde hon.
Även om hon kände sig svag och hjälplös – visste hon djupt inombords att hon inte är det. Hon visste att hon har så mycket mer att ge.
Hon visste att det som hände inte definierade henne som person. Mannen som hon älskade definierade inte henne. Problemen hon utsattes för definierar inte henne.
Hon visste att alla har en rätt att förändras och bli vadhelst de vill bli.
Ju mindre vi tänker på det förflutna, ju fler möjligheter ser vi framför oss.
Därför beslöt hon sig för att helt och hållet vända blad, gå vidare och stänga det kapitlet i sitt liv.
Orsaken till det var att hon visste att det finns mer saker i livet än halvdan kärlek och opålitliga män, att det finns mer i livet än känna sig fången och vilja ha någonting som aldrig kommer att ske.
Att vänta på en förändring är vad som fick henne att slutligen klippa bandet.
Ju mindre hon kände, desto friare blev hon. Och hon blev kär i känslan, hon blev kär i känslan av frihet och sin egen styrka.
Hon insåg att ingen man är värd hennes förstånd, hennes sinnesro, hennes egen vilja, hennes yttrandefrihet och hennes tårar.
Istället beslutade hon att leva ett liv där hennes känslor är välkomna och respekterade, antingen det inbegriper män eller inte.
Hon beslutade sig för att låta sina egna känslor styra, och det gjorde hon: Hon är inte arg, hon är inte ledsen; Den här gången – beslutade hon bara att älska sig själv.
